Färgkrita på papper, 12,5 x 37,5 cm, inklusive ram 40 x 63 cm. Betitlad a tergo ’Ejdrar’ samt ’Nr 29’

Intyg a tergo: ’Originalkritteckning av Bruno Liljefors intygar Gustaf Jaensson’
Vid 1890-talets mitt kommer skärgården och havsbandet in som motivvärld i Bruno Liljefors
konstnärskap. Det låg i tiden att konstnärerna skulle dra sig undan till avlägsna trakter. Man ansåg att det endast var i ensamheten, utan påverkan från andra, som konstnären kunde uträtta storverk. Denna övertygelse framträdde också inom litteraturen, exempelvis i August Strindbergs ”Ihafsbandet” från 1890.

Bruno Liljefors första möte med skärgårdsnaturen skedde 1894 på Östra Lagnö i Stockholms norra skärgård, där han denna sommar bildade en liten, kortlivad konstnärskoloni med bland andra Albert Engström, Elias Erdtman och JAG Acke. Därefter kom Liljefors att vistas på platser som Tjust skärgård och så småningom skulle Bullerö under många år bli hans utgångspunkt för ingående studier av sjöfåglarna och deras livsklimat.

Ejdern som motivkrets intar en särskild plats i Bruno Liljefors konstnärskap. Till hans mest berömda verk med ejdermotiv hör den monumentala ”Morgonstämning vid havet” från 1896 (Thielska Galleriet). Bland de verk som Bruno Liljefors skickade till den stora vandringsutställningen ”Contemporary Swedish Artists”, vilken visades 1895-96 på flera platser i USA och etablerade Liljefors internationellt som en framstående djurmålare, fanns två motiv med ejdrar. Båda var, på samma sätt som den nu aktuella färgkritan, utförda i långsträckta panoramaformat. Den ena hade dessutom samma titel, ”Ejdrar” och skildrade en flock ejdrar på väg ned mot vattnet med ett skär i förgrunden. Ejdern fascinerade inte endast Bruno Liljefors utan även kamraten Albert Engström, som beskrev den som ”en riddare av havet”, en beskrivning som onekligen stämmer in väl på auktionens formation av fyra lågt flygande ejderhannar.

Den nu aktuella studien i färgkrita av Bruno Liljefors ger på samma gång ett intimt och ett storslaget intryck. Med Allan Ellenius ord är detta lilla konstverk ”bräddat med den aktiva synupplevelsens hela friskhet”. Ellenius framhåller vidare hur Liljefors i sitt konstnärskap pendlar mellan ”en närmast naturvetenskaplig observans och lyckokänslan inför ljusets förmåga att tända och inspirera synupplevelserna”. Med små medel lyckas Bruno Liljefors i sin direkta studie av de fyra ejdrarnas låga flykt över vattenlinjen dessutom på ett fenomenalt sätt förmedla atmosfären. Han återger inte bara ljuset utan också själva luftens materia, något som ytterst få konstnärer är förmögna till och som gör att ejdrarna blir en atmosfärisk del av havslandskapet. Samtidigt ger det vidsträckta panoramaformatet det lilla verket en känsla av monumentalitet.