Olja på pappannå, 40 x 32 cm, inklusive ram 60 x 50 cm. Signerad A Jernberg.

August Jernberg var inte bara den borne koloristen bland de svenska Düsseldorfmålarna, till skillnad från de flesta av kamraterna var han även landskapsmålare och som sådan en färgraffinerad förimpressionist. Jernbergs ”Utsikt från Düsseldorf” från 1865 (Nationalmuseum) anses utgöra upptakten till det nya franska inflytandet på svensk landskapskonst (Sven Alfons, Bo Lindwall, Ragnar Josephson ”Svensk Konstkrönika under 100 år”, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1944). Grunden hade lagts under studieåren i Paris 1847-53. När August Jernberg efter tiden på Konstakademien i Stockholm 1843-46 anlände till Paris 1847 började han studera i Thomas Coutures ateljé. Under sina 18 månader hos Couture blev han mycket uppskattad av sin berömde lärare, vilken senare betecknade Jernberg som sin bäste elev. Av Couture lärde han sig modern fransk färgkonst och ett tekniskt avancerat målningssätt med relativt breda penseldrag och lokalfärger utan sammansmältning. Kunskaper som August Jernberg kom att tillämpa på ett individuellt sätt och som blev grundläggande för hela hans fortsatta måleri.

Thomas Couture hade startat sin ateljé samma år som Jernberg kom till Paris. Målet med den
oberoende ateljén var att utmana École des Beaux-Arts genom att få fram de bästa nya
historiemålarna. Coutures innovativa tekniker blev mycket uppmärksammade och bland hans elever fanns, förutom August Jernberg, även storheter som Edouard Manet, Henri Fantin-Latour och Pierre Puvis de Chavannes, vilket onekligen ger Coutures omdöme om Jernberg som hans bästa elev en viss tyngd. I början av 1850-talet kom Düsseldorf att bli det nya studiemålet för de unga svenska konstnärerna. Som en reaktion mot historiemåleriet hade man i den tyska konstmetropolen övergått till ett folkligt genremåleri, där målet var att realistiskt, men i berättande och anekdotisk form återge livet hos borgare och bönder. August Jernbergs gamle kamrat från Hillska internatskolan i Barnängen, Carl d’Unker, var den förste svenske konstnären som reste till Düsseldorf redan 1851. August Jernberg flyttade till staden 1854 och kom att leva där resten av sitt liv.

Till skillnad från konstnärskamraterna blev August Jernberg uteslutande realist och han kom att skildra det vardagliga livet. Inte minst fick konstnärens lyckliga familjeliv en central roll i hans motivvärld. I så mån var han något av en föregångare till Carl Larsson. I auktionens målning tycks konstnären och en av hans döttrar vara fullt upptagna med kaprifolen som står i full blom. På samma sätt som i konstnärens berömda ”Utsikt från Düsseldorf” figurerar en mur som en naturlig avdelare i kompositionen. Det är ett litet utsnitt av vardagen som konstnären skildrar, en intim idyll med beröringspunkter hos de samtida franska impressionisterna, vilka vid den här tiden utförde sina första impressionistiska verk.

Som betraktare slås man av den friska koloriten och den känsliga ljusbehandlingen i August Jernbergs målning. Den illusoriska effekten gör att man tycker sig kunna känna försommarvärmen och höra det svaga ljudet av surrande insekter. I Svenskt Konstnärslexikon framhåller Sixten Rönnow hur Jernbergs färgskala påminner om Carl Fredrik Hill och visst är det möjligt att Hill kan ha sett den här typen av målningar och hämtat inspiration till sitt eget måleri. Jernbergs klara grönska, blå himmel och vita blom återfinns även i Hills berömda svit med blommande fruktträd från 1877. Att August Jernbergs kolorism var före sin tid, sett ur ett konservativt präglat svenskt konstperspektiv, framgår av att August Strindberg i sin roll som konstkritiker ansåg att Jernberg ”saknar normalt färgsinne”.

August Jernbergs var en flitig utställare, inte minst internationellt, med deltagande i både
Världsutställningen i Paris 1866, Londonutställningen 1871, Världsutställningen i Wien 1873 (där han belönades med medalj) och Världsutställningen Philadelphia 1876 (även här belönad med medalj). Bland de större utställningarna hemma i Sverige kan nämnas Stockholmsutställningen 1866 och Göteborgsutställningen 1891. Han är väl representerad i Nationalmuseum, på Konstakademien, Nordiska museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Norrköpings Museum, Linköpings museum, Gävle museum och Ateneum i Helsingfors.