Pastell på papper lagt på duk, 66 x 51 cm, inklusive ram 84 x 69 cm.

Med etiketter a tergo: "Hofmarskalken Friherre Hans Gustaf Rålambs maka Cathrina Magdalena Boij" och "Friherrinnan Rålamb född Boij målad af G. Lundberg".

Gustaviansk förgylld originalram sannolikt tillverkad vid Gustaf Johan Fasts bildhuggarateljé i Stockholm, daterad och numrerad "A: 1775 N. 4."

Upptagen i Svenska Porträttarkivet under Boij, sid. 96.

PROVENIENS
Friherrinnan Catharina Magdalena Boij (1725-1787) gift med Hans Gustaf Rålamb (1716-1790).
Därefter genom arv till sonen Claes Rålamb (1750-1826) gift med Charlotta Augusta Adlerfelt (1765-1791).
Därefter genom arv till sonen Claes Hans Rålamb (1784-1867) gift med Sofia Magdalena Westerberg (1794-1864).
Därefter genom arv till dottern Augusta Maria Sofia Rålamb (1814-1885) gift med Adolf Gustaf Tamm (1805-1851).
Därefter genom arv till sonen Claës Gustaf Adolf Tamm (1838-1925) gift med Ebba Carolina Tersmeden (1843–1921).
Därefter genom arv inom familjen till nuvarande ägare.

LITTERATUR
Albin Roosval (red.), Svenska hem i ord och bilder, andra årgången, 1914, sid. 29, omnämnd sid. 31 samt avbildad i friherre Gustaf Tamms våning på Klara Östra Kyrkogata 8.
Merit Laine & Carolina Brown, Gustaf Lundberg 1695-1786. En porträttmålare och hans tid, 2006, sid. 230 (jämför ramar).

Auktionens porträtt av Gustaf Lundberg föreställande Catharina Magdalena Rålamb utgör ett karakteristiskt exempel på konstnärens aristokratiska porträttkonst från mitten av 1700-talet. Modellen är avbildad halvfigur mot ett mjukt landskap och bär en ljus dräkt med spetsar, sidenband och blomsterornament, utförda i de lätta och raffinerade pastelltoner som kom att bli kännetecknande för Lundbergs måleri. Den öppna boken i hennes hand fungerar som ett attribut för bildning och kultiverat umgängesliv, ideal som under perioden nära förknippades med den aristokratiska självrepresentationen.

Lundbergs verksamhet byggde i hög grad på ett system av återkommande porträtttyper och poser, mellan vilka beställaren kunde välja. I föreliggande porträtt har modellen framställts i en komposition där boken utgör ett centralt attribut. Liknande arrangemang återkommer i flera av konstnärens kvinnoporträtt, vilket förklarar de nära kompositoriska sambanden inom hans produktion. Auktionens pastell kan exempelvis jämföras med porträttet föreställande Agneta Margareta Strömfelt (1725-1760), där samma pose och attribut återkommer (Merit Laine och Carolina Brown, Gustaf Lundberg 1695–1786: en porträttmålare och hans tid, 2006, s. 184, bild 57).

Denna typ av standardiserad porträttproduktion möjliggjordes genom Lundbergs välorganiserade ateljépraktik. Konstnären utförde i regel själv ansiktets karakterisering och modellens individuella drag, medan ateljémedarbetare kunde ansvara för dräktdetaljer, accessoarer och delar av bakgrunden. Metoden gjorde det möjligt att tillgodose den omfattande efterfrågan från samtidens aristokrati utan att göra avkall på porträttens personliga prägel.

Gustaf Lundberg intar en central position inom svenskt 1700-talsmåleri och framstod under sin samtid som den ledande porträttören i pastell. Efter studier och verksamhet i Paris assimilerade han den franska rokokons elegans och lätthet, något som kom att prägla hela hans senare produktion. Särskilt uppmärksammad blev han för sina kvinnoporträtt, där idealisering förenas med psykologisk närvaro och en utsökt behandling av hud, spets och textilier. Konsthistorikern Fredrik Conrad Broman sammanfattade träffande konstnärens särart i orden: ”Lundberg vördade könet och ägde den sällsynta lyckan att i sina målningar teckna dess behag.”

Kvinnoporträtt av detta slag beställdes ofta i samband med giftermål och andra betydelsefulla familjehändelser. Det är sannolikt att föreliggande porträtt tillkom i anslutning till Catharina Magdalena Boijs giftermål år 1747 med Hans Gustaf Rålamb (1716-1790). Porträttet kan därmed förstås både som en representation av individen och som ett uttryck för hennes nya ställning inom den aristokratiska släkten Rålamb.

Verket kom senare att ingå i samlingen hos Claës Gustaf Adolf Tamm genom arv inom familjen och släkten och hängde i hans våning på Klara Östra Kyrkogata 8 i Stockholm. Tamm tillhörde en av det sena 1800-talets och det tidiga 1900-talets mest betydande svenska samlarpersonligheter och ägnade ett särskilt intresse åt äldre svenskt porträttmåleri. Proveniensen förstärker porträttets kulturhistoriska betydelse och placerar det inom en obruten aristokratisk samlartradition, där verket inte endast betraktades som ett konstobjekt utan även som bärare av familjehistoria och social identitet.