Georg Braun (1541-1622)/Frans Hogenberg (ca 1535-1590), "Alexandria, Vetustissimum Ægypti emporium, Amplissima civitas, ab Alexandro Magno condita...", graverad och handkolorerad vy över Alexandria, ur "Civitates Orbis Terrarum", 1575, latinsk text.
Plåt: 36,5 x 48,3 cm.
Blad: 39,7 x 54,4 cm.

LITTERATUR: Koeman 66 [41A], 1575.

Kartan visar den muromgärdade staden Alexandria ur ett fågelperspektiv med moskén och Domus Alexandri Magni i fokus. Längst upp i mitten titelkartuschen, det omgivande landskapet med kameler och människor, samt havet med flertalet skepp och triremmer, samt i övre högra hörnet en kolonn ("Columna Pompeii"). Den berömda fyren ("Ganophalo") centralt i nedre delen av bilden, ett av den antika världens sju underverk.

Kopparsticket publicerades ursprungligen i den första atlasen över städer, "Civitates Orbis Terrarum", och tillika en av den moderna erans viktigaste geografiska och kartografiska verk. Huvudsaklig utgivare var Georg Braun, tysk teolog som tillsammans med vetenskapsmän och kyrkomän skrev de latinska texterna med information om historia, geografi, arkitektur, ekonomi och kultur för olika regioner. Verket är en viktig historisk källa för den moderna stadens planering och kompletterad med fågelvyer över städer och deras omgivningar. 
Den första volymen publicerades 1572 i Köln, och verket kom slutligen att bestå av 6 volymer med över 500 illustrationer som publicerades under ett spann av 45 år. Atlasen innehåller vyer över olika städer i Europa, Nordafrika, Mellanöstern, Asien och delar av Amerika. De utomeuropeiska städerna utgör endast något dussintal, vilket avspeglar den mycket begränsade kännedomen man hade om geografin utanför Europa under 1500-talet. 
Många kända geografer och kartografer samarbetade i tillkomsten av verket. Central för tillkomsten var Frans Hogenberg (1535-1590), flamländsk/tysk målare och gravör som graverade merparten av stadsbilderna i "Civitates Orbis Terrarum”.
Efter Frans Hogenbergs död förvarades plåtarna i Köln, som arv till sonen Abraham Hogenberg. När Abraham gick ur tiden 1653, såldes plåtarna till Johannes Janssonius, som 1657 åter började publicera atlasen med stadsvyerna. Nu i åtta volymer och i en helt reviderad form. Illustrationerna arrangerades efter land och ett stort antal nya gravyrer hade adderats till verket, samtidigt som föråldrade bilder uteslöts. 
Efter Janssonius död 1664 ärvde sonsonen, Johannes Janssonius van Waeseberg plåtarna och han i sin tur använde en del av dessa till en atlas som kom ut 1682. 
1694 förvärvades plåtarna av den produktive förläggaren Frederick de Wit som organiserade en ny utgåva, vilken även den kompletterades med ytterligare gravyrer. Vid sekelskiftet 1700 ägdes plåtarna av förläggaren Pieter van der Aa (1659-1733), som gav ut atlasen 1729. Den består i sin tur av en blandning avdrag från plåtarna från 1500- och 1600-talen. Slutligen förvärvades plåtarna (med de Wits adress) av förlaget Coven & Mortier (verksamheten bedrevs från 1721 till omkring 1862).
De olika upplagorna som tryckts, och de många reproduktioner av bilderna ur "Civitates Orbis Terrarum" visar på vilket genomslag som detta verk hade under en mycket lång tid. Förutom den historiska och vetenskapliga betydelsen besitter verket och bilderna i sig ett stort konstnärligt värde, och som ännu idag både attraherar specialiserade samlare såväl som passionerade konstälskare.