Willem Janszoon Blaeu (1571-1638) /Joan Blaeu (1596-1673), "Tartaria sive Magni Chami Imperium", graverad och handkoloreard karta över Sibirien och nordvästra Kina, ur "Le Theatre du Monde ou Nouvel Atlas", ca 1680, fransk text a tergo.
Plåt: 38,3 x 50 cm.
Blad: 48 x 58,5 cm.

LITTERATUR: Koeman 8050:1B.

Kartan visar förutom Sibirien (Tartaria) delar av norra och nordvästra Kina med Kinesiska muren, samt en liten del av det nordligaste Korea. Delar av Centralasien som sträcker sig från Mongoliet och Xanadu till Volga och Kaspiska havet, till Tibet och det övre av Ganges. Sibirien var under 1600-talet i stort sett outforskat område, och det finns många mytiska referenser i kartan. Väster om kinesiska muren, i Lop Nur/Taklamakanöknen (Desertum Lop) är drakar och demoner avbildade. Mycket av den fakta man använde sig av var skildringar från Marco Polos resa. Längst ned till höger avbildas två män som driver på en kamel med ett litet barn på ryggen. Kameltäcket pryds av kartans titel.

Familjen Blaue var en av de mest framgångsrika och kända kartograferna och utgivarna av kartor i Europa under 1600-talet.
Fadern Willem Janszoon Blaeu (Guilielmus Janssonius, 1571-1638) studerade matematik för Tycho Brahe och lärde sig den teoretiska och praktiska grunden för astronomiska observationer såväl som konsten att tillverka instrument och glober. 
1598 eller 1599 slog han sig ned i Amsterdam som instrumentmakare och kartograf. Det första kartografiska verket är en glob från 1599 som bygger på Brahes observationer. Sin första tryckta karta ger han ut 1604. Blaue specialiserade sig på maritim kartografi och utnämndes 1633 till kartograf åt V.O.C. (Verenigde Oostindische Compagnie). Efter att ha gett ut böcker, väggkartor, glober och sjökort under trettio års tid publicerar han sin första atlas ”Atlas Appendix sive Pars Altena” 1630, vilket var början till en lång tradition av olika atlaser utgivna av familjen Blaeu.
1618 etablerade sig en annan kartograf, bokförsäljare och utgivare, Johannes Janssonius nära Blaues affär. De blev arga konkurrenter och anklagade tidvis varandra för att kopiera och stjäla information. Omkring 1621 bestämmer sig Willem Janszoon för att lägga sig till med sin farfars smeknamn "blauwe Willem" som familjenamn, för att en gång för alla skingra förvirringen kring de två konkurrenternas namn och nu kalla sig Willem Janszoon Blaeu.
När Willem Janszoon Blaeu gick bort 1638, ärvde sönerna Cornelius (ca 1610-1642) och Joan (Johannes, ca 1597/98-1673) den framgångsrika rörelsen. Man känner endast till att Cornelius namn nämns i förord till böcker och atlaser fram till omkring 1645. 
Joan Blaeu var verksam i faderns bokaffär och tryckeriverksamhet. 1638 övertog han rollen som kartograf till V.O.C. Hans mest storartade och kända verk är ”Atlas Maior”, och verken över städer i Nederländerna och Italien.
En eldsvåda ödelade verksamheten den 23 februari 1672 och ett år senare avled Joan. Eldsvådan och Joans bortgång ledde till att alla inventarier och mängder av böcker, atlaser, kopparplåtar glober med mera som fanns kvar, såldes på fem publika auktioner i Amsterdam. Under de efterföljande åren var själva tryckeriverksamheten kvar i familjen Blaues kontroll för att upphöra 1695 då alla inventarier såldes på auktion. Detta var slutet för den under så lång tid storartade verksamheten där Willem Janszoon Blaeu och sonen Joan Blaeu var bland de mest kända och framgångsrika utgivarna av kartor under 1600-talet.