Amorf form. Stengods. Höjd 37 cm.

Vasen 'Crowd' framträder som en tät, vertikal kropp uppbyggd av en mängd rundade, droppformade utbuktningar som pressas mot och in i varandra. Den cylindriska grundformen är nästan helt upplöst; i stället består volymen av ett kluster av individuella element som tillsammans bildar en kompakt helhet. Varje del tycks ha vuxit fram organiskt, som celler eller frukter i en övermättad struktur, vilket ger objektet en påtaglig biomorf karaktär. Trots den upprepade modulens likhet finns subtila variationer i storlek och spänning, vilket bryter varje antydan till mekanisk repetition. Öppningen är underordnad den totala volymen, och vasens bruksvärde framstår som sekundärt i förhållande till dess kroppsliga och nästan organiskt pulserande uttryck. Formen tycks befinna sig i ett tillstånd av pågående tillväxt, som om den när som helst kunde fortsätta expandera bortom sin nuvarande begränsning.

Mårten Medbo, född 1964 i Järfälla, är en svensk keramiker och glaskonstnär samt doktor i konsthantverk. Han utbildade sig vid Grundskolan för konstnärlig utbildning 1985 till 1986 och därefter på glas och keramiklinjen vid Konstfack 1986 till 1992, med en påbyggnad i inredning 1992 till 1993. År 2016 disputerade han vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg med avhandlingen 'Lerbaserad erfarenhet och språklighet', där han formulerade en teoretisk grund för ett materialbaserat och erfarenhetsdrivet konstnärskap.

Medbos praktik rör sig konsekvent mellan bruk och skulptur, mellan det funktionella kärlet och det expressiva objektet. Hans drejade keramik utgör en central del av produktionen, men den traditionella formen destabiliseras genom deformationer, förskjutningar och radikala ingrepp. Kärlen kan tyckas vara frusna i ett tillstånd av växande eller kollaps, där materialets plasticitet blir synlig. I stället för att betona harmonisk symmetri söker han sprickor, avvikelser och överskott. Resultatet är objekt som befinner sig i gränslandet mellan abstraktion och figurativ antydan, ofta med biomorfa eller antropomorfa associationer utan att bli entydiga.

Parallellt med keramiken har glaset varit ett återkommande material. Redan under studietiden lärde han sig glasblåsning och har samarbetat med hyttor i bland annat Tjeckien. I glaset intresserar han sig för färgat degelglas, optiska effekter och slipningens tradition. I serien 'Spine' för Kosta Boda arbetar han med rött och vitt överfång, där ytan klipps upp så att den underliggande färgen blottas. Processen är fysiskt påtaglig och laddad, och resultatet för tanken till kropp, sår och exponering. Glaset blir här både gnistrande och våldsamt, i kontrast till keramiken som ofta rör sig mot det tunga och dova.

Medbos verk kännetecknas av en rörlighet mellan uttryck och kontexter. Han undviker att låsa sig vid en enhetlig stil och låter i stället förändringen vara en bärande princip. Hans objekt kan uppfattas som organiska strukturer på gränsen till mutation, ibland närmast oroande i sin fysiska intensitet. Snarare än att söka skönhet i traditionell mening framkallar han en fascination inför materialets egen kraft och inför former som tycks leva sitt eget liv. Hans arbeten finns representerade i samlingar som Nationalmuseum och Röhsska museet samt internationellt, och han är verksam i Stockholm där han kombinerar konstnärlig praktik med undervisning och fortsatt teoretisk reflektion.