Inköpt år 1922 enligt uppgifter a tergo. Bildmått 130 x 110 cm. Rammått 147 x 126 cm.

"Mosónők", tvätterskor, anknyter till en social och vardagsnära ikonografi som var vanlig i det centraleuropeiska genremåleriet kring sekelskiftet 1900. Kompositionen är triangulär och koncentrerad kring den centrala kvinnogestalten, vars kropp vrids i ett mjukt contrapposto. Ljuset faller in från höger och modellerar hennes ansikte, armar och den röda kjolen med en varm, nästan glödande ton. Den mörka bakgrunden förstärker den dramatiska effekten och för tankarna till både barockens chiaroscuro och den mer romantiskt färgade akademiska tradition som Jámbor utbildades i.

Lajos "Louis" Jámbor (1884–1954) var en ungersk-amerikansk målare, muralist och illustratör verksam i både Europa och USA. Född i Nagyvárad i dåvarande Österrike-Ungern utbildades han i Budapest och fortsatte studier i bland annat Düsseldorf och Italien, med inriktning på religiöst måleri. Han emigrerade till USA 1923 och blev amerikansk medborgare 1929.

Jámbor arbetade i en postimpressionistiskt präglad stil med tydlig akademisk grund. Hans måleri kännetecknas av kraftig modellering, mättad kolorit och en dramatisk, ofta teatral ljusbehandling. Figurerna framställs robusta och kroppsligt närvarande, särskilt i de religiösa verken där Kristusgestalten ges monumental, fysisk tyngd.

Jámbor nådde en bred publik genom sina illustrationer till 1947 års utgåva av Little Women och 1949 års Jo’s Boys av Louisa May Alcott. Här kombineras berättande realism med en mjukare, mer sentimentalt färgad linjeföring än i hans monumentala verk. Han arbetade även som bakgrundskonstnär inom animation, bland annat för Fleischer Studios under produktionen av Gulliver’s Travels (1939). Den scenografiska känslan i hans muraler kan delvis relateras till detta arbete med rumslig illusion och dramatisk fondverkan.

Hans kyrkliga utsmyckningar i USA, bland annat korsvägsbilder och större altarverk, har uppmärksammats för stilmässiga likheter med den amerikanske konstnären Warner Sallman. I konsthistorisk diskussion har det framförts att Jámbor närmade sig en etablerad, populär Kristustyp som redan cirkulerade brett i protestantiska bildmiljöer. Frågan rör främst ikonografisk och stilistisk närhet snarare än dokumenterat plagiat.

Vid sin död 1954 var Jámbor en etablerad gestalt i amerikanskt konstliv. Han hade haft ledande uppdrag inom konstnärsorganisationer såsom American Artists Professional League och Salmagundi Club. Hans verk representerar en länk mellan centraleuropeisk akademisk tradition och amerikansk offentlig muralism under mellankrigstid och efterkrigstid. Kombinationen av monumentalmåleri, bokillustration och filmarbete gör honom till en konstnär med ovanligt brett verksamhetsfält, även om hans namn i dag främst lever kvar genom illustrationerna och de bevarade kyrkliga verken.